Hundens parvovirus typ 2 (CPV-2) är en allvarlig infektion som är särskilt farlig för valpar och kan ha dödlig utgång. Hög feber, kräkningar och diarré är typiska symptom.

Sjukdomen smittar inte till människan.

Finns det något vaccin mot CPV-2?

Ja, det finns vaccin mot CPV-2. I Sverige rekommenderas detta till samtliga hundar som en del av grundvaccinationspaketet.

En korrekt vaccinerad tik har antikroppar att överföra till sina valpar via bröstmjölken, så att de är skyddade mot viruset under de första veckorna av sitt liv – förutsatt att de helammas. Skyddet avtar successivt och hur snabbt det sker varierar beroende på omständigheterna.

Finns CPV-2 i Sverige?

Ja, CPV-2 förekommer i Sverige, men eftersom en hög andel av alla hundar i Sverige är vaccinerade är det numera ovanligt att hundar insjuknar i parvovirusinfektion i vårt land. Det förekommer dock, bland annat hos hundar som importeras från andra länder och anländer ovaccinerade.

Smittspridning

Viruset utsöndras i avföringen från infekterade hundar, och viruset kan sedan överleva i flera år utanför hunden och vara redo att smitta nya hundar det kommer i kontakt med. Det kan inte bara överleva inomhus utan är tåligt nog att klara sig i skog och mark, och till exempel en hundrastgård kan därför under lång tid vara farlig för ovaccinerade hundar om en smittad hund besökt den och lämnat av virus där.

Viruset kan lätt hamna på föremål och spridas via matskålar, filtar, bollar, människors kläder, osv.

Om en hund diagnostiseras med CPV-2 är det viktigt att till punkt och pricka följa veterinärens råd för att minska risken för vidare smittspridning. Detta kommer bland annat att innebära isolering, vaccination av ovaccinerade hundar, och desinficering med särskilda rengöringsmedel som klarar av att döda viruset.

Symtom

En infekterad hund kan uppvisa symptom oavsett ålder, men det är tämligen vanligt att äldre hundar inte får några symptom alls även om de har blivit infekterade med viruset. Det är också så att det framförallt är hos de unga hundarna som vi får se de riktigt allvarliga symptomen – äldre hundar som får symptom brukar få mildare symptom.

Inkubationstid

Inkubationstidstiden är vanligen bara några få dagar.

Exempel på symptom

• Hög feber (40–41°C)
• Kräkningar
• Diarré

Det är viktigt att hunden snabbt får veterinärvård eftersom parovirusinfektion annars kan ha dödlig utgång, särskilt hos unga hundar. Tyvärr är symptomen sådana som kan ha många olika orsaker, vilket kan fördröja diagnosen.

Om veterinärvård ges i ett någorlunda tidigt skede av sjukdomen brukar de allra flesta hundar tillfriskna.

Diagnos

Om veterinären misstänker parvovirus tas vanligen både ett blodprov och ett avföringsprov.

De flesta hundar som är akut sjuka i CPV-2 har mycket få vita blodkroppar i blodet, vilket syns när man analyserar blodprovet. Detta är dock bara en indikation och inte något bevis på att det rör sig om just CPV-2, eftersom det finns andra sjukdomar och hälsoproblem som kan vara orsaken.

I blodet från hunden kan man också leta efter antikroppar mot CPV-2, men förekomsten av sådana är inte något bevis på att hunden är sjuk på grund av CPV-2. Antikroppar mot viruset finns nämligen i bloden även hos vaccinerade hundar och hos hundar som tidigare genomgått en CPV-2 infektion.

Viruset, eller delar av viruset, brukar kunna hittas i avföringsprov från en infekterad hund. Det förekommer dock att man inte lyckas hitta några spår av viruset i avföringen trots att hunden är drabbad av CPV-2, särskilt om det har hunnit gå ett tag sedan hunden infekterades. Det är vanligen bara under två veckor som hunden utsöndrar viruset i sin avföring, och denna period inleds innan hunden börjar uppvisa de första symptomen på CPV-2.

Efter genomgången infektion

En hund som överlever en parvovirusinfektion brukar bli helt återställd och inte drabbas av några kroniska hälsoproblem på grund av sjukdomen. Undantag gäller för mycket små valpar som kan få skador på hjärtat (se nedan).

Parvovirusinfektion hos nyfödda valpar

Om en tik som inte själv har ett bra skydd mot infektionen får en kull valpar kan hon inte överföra några (eller tillräckligt med) antikroppar till dem för att de ska vara skyddade under den första tiden, innan de är stora nog att vaccineras. Det är därför mycket viktigt att säkerställa att en tik är vaccinerad mot CPV-2 innan man parar henne.

Nyfödda valpar som inte får antikroppar från tiken är mycket känsliga för CPV-2 och det är inte ovanligt att hela kullen dör mycket plötsligt om viruset finns i miljön omkring dem. Eventuella valpar som överlever kan ha så allvarliga skador på hjärtat att de kan dö oväntat några månader senare.

Det är normalt bara valpar som blir infekterade innan de hunnit bli cirka två månader gamla som får allvarliga hjärtskador av CPV-2.

Är sjukdomen anmälningspliktig?

Nej, sjukdomen är inte anmälningspliktig i Sverige.