Bornasjuka är en sjukdom i nervsystemet som orsakas av bornavirus. När sjukdomen drabbar katter brukar den kallas vingelsjuka eftersom den gör att katten får problem med balansen. Symptombilden orsakas sannolikt av en kombination av virusets direktpåverkan på kroppen och kroppens försök att försvara sig mot infektionen.

Bornaviruset isolerades första gången på 1970-talet, men då inte från en katt utan från en död häst. Viruset är ett linjärt enkelkedjigt neurotropiskt RNA-virus. Ur ett evolutionärt perspektiv är detta är mycket gammalt virus.

Bornaviruset är det enda viruset i familjen Bornaviridae i ordningen Mononegavirales. Det är samma ordning som bland annat rabiesviruset tillhör. Av alla virus i ordningen Mononegavirales är det bara bornaviruset som kan föröka sig i värdcellens kärna. Bornaviruset utmärker sig också genom att ha ett ovanligt litet genom – bara 8900 baspar.

Vi känner till två olika genotyper av bornaviruset.

Finns vingelsjukan i Sverige?

Ja, vingelsjukan förekommer i Sverige. Den drabbar framförallt katter i Mälardalen, men fall har rapporterats in även från andra delar av landet.

Förutom tamkatter finns det även fall där vingelsjuka diagnostiserats hos lodjur och hästar i Sverige. Viruset har också isolerats från fågelbajs.

Är det bara kattdjur som kan bli sjuka?

Nej, bornasjuka kan drabba många olika varmblodiga djur och sjukdomen har diagnostiserats hos bland annat primater, hästar, ko, får och fjäderfä. Viruset fick sitt namn efter ett utbrott i den tyska staden Borna år 1885 där en stor mängd hästar insjuknade.

Tämligen nyligen identiferades en särskild typ av bornavirus hos papegojfåglar, där det orsakar den så kallade ara-sjukan. Detta bornavirus kallas för aviärt bornavirus och skiljer sig något från det bornavirus som identifierats i däggdjur.

Kan viruset infektera människor?

Ja, bornaviruset kan infektera många olika primater, inklusive människan. Dess påverkan på människan är omstridd, det finns vissa teorier om att viruset skulle kunna ge symptom som gör att den smittade verkar vara psykiskt sjuk, till exempel psykotisk, bipolär eller deprimerad.

Hur smittas katten?

Vi vet fortfarande inte exakt hur katter smittas av viruset. Vingelsjuka är mindre vanligt hos innekatter jämfört med katter som får gå fritt utomhus, så det är troligt att viruset finns någonstans i yttermiljön. Det skulle till exempel kunna vara så att infekterade gnagare och fåglar sprider viruset vidare till katter som kommer i kontakt med dem. En trolig smittväg är inandning av droppar av smittad saliv eller snor.

Viruset infekterar troligen via nerver i kattens näshåla och munhåla, och använder sig av nervbanorna för att ta sig vidare till det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen).

Vetenskapliga experiment på däggdjur har visat att bornavirus kan överföras genom direktkontakt mellan smittande individer samt från mor till foster. Hos katter verkar dock vingelsjuka inte vara en infektion som smittar från katt till katt i någon högre utsträckning.

Riskfaktorer

• Sjukdomen är vanligare hos katter som får gå fritt utomhus.
• Sjukdomen är vanligare i hankatter än i honkatter.
• Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är extremt ovanlig hos katter som är yngre än tolv månader.

Hur lång är inkubationstiden?

Hur lång inkubationstiden är för katter är okänt. Troligen påverkas inkubationstiden av infektionsväg och virusmängd.

Hos andra djurarter har många olika inkubationstider rapporterats, allt från 20 dagar (hos en råtta) till 6 månader (hos en häst).

Symptom på vingelsjuka

Det typiska symptomet på vingelsjuka är att katten blir just det – vinglig. Exempel på milda symptom är ostadighet, försämrad muskelkoordination, konstig kroppshållning, stel gång, långsamma rörelser och att katten verkar göra felberäkningar när den ska hoppa från en punkt till en annan. Vingligheten brukar vara mer uttalad i bakkroppen än framkroppen.

Reflexer kan också försvinna eller försvagas, till exempel hotreflexen och placeringsreflexen. I allvarliga fall utvecklas symptomen till förlamning.

Förutom de rent fysiska symptomen kan kattens beteende förändras på olika vis. Vissa katter blir mer gosiga än tidigare, medan andra blir mer aggressiva. Ökat jamande har rappporterats.

Andra exempel på symptom:

• Katten kan inte längre dra in sina klor.
• Katten får en stirrande blick.
• Om man klappar/trycker katten över korsryggen eller ländryggen verkar det göra ont på den.
• Feber
• Aptitlöshet
• Förstoppning
• Upprördhet
• Nedstämdhet

Sjukdomen kan utvecklas mycket snabbt och det kan ta mindre än en vecka för katten att gå från milda symptom till förlamning.

De flesta katter avlivas inom två månader efter att de första symptomen har börjat visa sig.

Det finns exempel på katter som lever flera år efter att de första symptomen har visat sig och som inte behöver avlivas eftersom symptomen håller sig på en mild nivå.

Diagnos

För kunde man inte vara säker på att det verkligen rörde sig om bornavirus föränn man obducerade katten, men numera finns det tester (utvecklade vid Statens Lantbruksuniversitet) som kan användas för att diagnostera vingelsjuka hos levande katter. Dessa tester bygger på molekylärdiagnostik och blodserumanalys.

Det är dock fortfarande vanligt att katten får diagnosen vingelsjuka utan att man bekräftar diagnosen med molekylärdiagnostik och blodserumanalys. Istället ställs diagnosen baserat på kattens symptombild och uteslutande av andra orsaker.

Hos de flesta katter med vingelsjuka kan man hitta antikroppar mot bornaviruset i blodet, men hos ungefär 20% finns inte några sådana antikroppar. Avsaknad av antikroppar mot bornaviruset är därför inte något bevis på att katten inte är smittad viruset. Värt att tänka på är också att en katt kan ha antikroppar mot bornaviruset och samtidigt vara helt fri från symptom.

När en katt som avlidit av vingelsjuka obduceras är det vanligt att man hittar icke-varbildande inflammation av hjärnhinnor, hjärna och ryggmärg.

Behandling & Prognos

Det finns inte någon behandling som botar vingelsjuka. Hos vissa katter har allmäntillståndet blivit bättre när de fått antiviral medicinsk behandling, men förbättringen har bara varit tillfällig. Man kan också ge preparat som tillfälligt dämpar inflammationen i nervsystemet. Om sekundär bakteriell hjärnhinneinflammation tillstöter kan den behandlas med antibiotika.

Vissa katter avlider inte av vingelsjukan utan överlever den akuta fasen och uppvisar sedan kroniska med förhållandevis lindriga symptom. De kan sedan gå in i ett nytt skov och bli allvarligt sjuka igen.

Att förebygga vingelsjuka

Eftersom det fortfarande är så mycket vi inte vet vad gäller vingelsjuka är det svårt att ge några råd om hur man kan minska risken för att katten ska drabbas. Vi vet till exempel inte med säkerhet hur katter smittas av viruset och varför bara en del av alla del katter som blir infekterade utvecklar symptom på vingelsjuka.

Det finns inte något vaccin mot vingelsjuka eller någon förebyggande medicinsk behandling.

Katter som aldrig får gå fritt ute löper lägre risk att drabbas av vingelsjuka.